'ruin is the road to transformation'

Åh, vad jag hoppas att det är så - att förstörelse är vägen till tranformation. Jag traskar runt här i ensamheten och tänker att i vissa stunder är den inte så hemsk ändå. Acceptans är ledordet och därför har jag slutat ringa till någon när sorgen river och sliter i mig. För till syvende och sist är det ändå enbart jag kvar. 

Ett spinning-pass senare mår jag bättre och kroppen svarar fint även om mina muskler fortfarande värker. Jag sätter på mig hemmakläder och en turban på huvudet, bakar kladdkakemuffins och brygger kamomillte. Massor med ord måste skrivas i helgen och det fokus jag behöver lyser med sin frånvaro. Utanför fönstret glöder hösten och dess vemod gör att jag känner mig lite mer förstådd.